Denna uppsats behandlar vÀrdering, specifikt nedskrivning, av materiella anlÀggningstillgÄngar inom ÀmnesomrÄdet externredovisning. Syftet Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, införandet av RedovisningsrÄdets rekommendation om nedskrivningar (RR 17) har medfört att företag förÀndrat sin hantering avseende nedskrivning av materiella anlÀggningstillgÄngar. Med hantering avseende nedskrivning av materiella anlÀggningstillgÄngar avser vi prövning av nedskrivningsbehov och mÀtning av nedskrivningsbelopp. Den empiriska undersökningen avser en fallstudie av fem statligt hel- eller delÀgda företag med marknadsmÀssiga krav. Det resultat vi har kommit fram till Àr att RR 17 inneburit att de undersökta företagen tycks ha ett ökat fokus pÄ att de materiella anlÀggningstillgÄngarnas bokförda vÀrden inte skiljer sig frÄn det verkliga vÀrdet.

Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för barns sociala attityder och hur deras materiella medvetenhet ser ut genom intervjuer med förÀldrar. Vi ville Àven synliggöra hur förÀldrarna sjÀlva ser pÄ barns materiella medvetenhet och deras fascination över konsumtion. Vi har anvÀnt oss av sociologerna Cooley och Goffmans teoretiska begrepp. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsansats med bekvÀmlighetsurval. För att analysera vÄrt insamlade datamaterial har vi anvÀnt en hermeneutisk tradition.Resultatet tyder pÄ att barn vill ha samma materiella ting som alla andra, bÄde i pryl- och klÀdvÀg.

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling krÀver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i ansprÄk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstÄ. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar Àr det inte motiverat att utvÀrdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en fÀrskvara. Miljön företagen verkar i och sjÀlva syftet med kompetensutvecklingen pÄverkar ocksÄ om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte..

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling krÀver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i ansprÄk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstÄ. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar Àr det inte motiverat att utvÀrdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en fÀrskvara. Miljön företagen verkar i och sjÀlva syftet med kompetensutvecklingen pÄverkar ocksÄ om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera den interna kontrollen av materiella anlÀggningstillgÄngar i en mindre kommun. Vidare Àr syftet med uppsatsen Àven att frambringa förbÀttringsförslag för den interna kontrollen av materiella anlÀggningstillgÄngar. Vi har valt en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i vÄr undersökning. VÄr uppsats bygger pÄ intervjuer som vi genomfört med personer med insyn pÄ den interna kontrollen i en mindre kommun. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjufrÄgor för att fÄ djupare svar.

Denna studie behandlar tillgÄngsvÀrdering, i synnerhet nedskrivningar av materiella anlÀggningstillgÄngar. I och med att det svenska redovisningssystemet ska internationaliseras har översÀttningar av IAS gjorts av det svenska redovisningsorganet RedovisningsrÄdet. Den 1 januari 2002 trÀdde redovisningsrÄdets rekommendation nummer 17 (RR 17) i kraft. VÀrdering av tillgÄngar Àr en komplex och viktig uppgift som sker vid företagens bokslut. Syftet med studien var att beskriva RR 17, samt att jÀmföra och analysera den med FAR:s rekommendation nr 3, avsnitt 6 som gÀllde tidigare.

Uppsatsen syftar till att förstÄ vilka immateriella och materiella vÀrden som Àr knutna till vatten pÄ flaska i Sverige. Vi undersöker naturellt vatten pÄ flaska med och utan kolsyra. I andra lÀnder Àr det vanligt att behöva köpa vatten pÄ flaska. I Sverige har vi dock bra dricksvatten. Vad Àr det dÄ som konsumenten erhÄller förutom kÀrnprodukten som gör det vÀrt att köpa vatten istÀllet för att dricka kranvatten? Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning samt kvalitativa expertintervjuer.

Syftet med studien av denna New Age grupp var att behandla begreppet helhet. Den allmÀnna frÄgestÀllningen var hur detta helhetsbegrepp skapades. I en mer avgrÀnsad frÄgestÀllning blev utgÄngspunkten erfarenhet, kunskap och insikt och pÄ vilket sÀtt detta skapade en koppling mellan den immateriella och materiella vÀrlden. I det undersökta materialet ingick litterÀra kÀllor för bakgrund och referens, men studien grundar sig pÄ intervjumaterial som dock inte presenteras i sin helhet.Materialet har delats upp i tre kategorier som kan spegla synen pÄ den immateriella och den materiella delen av respektive uppfattning, till detta har Àven ett etiskt perspektiv infogats, detta för att möjliggöra studiet av de faktorer som pÄverkar sambandet mellan den immateriella och materiella vÀrlden.Resultatet av studien visar att reinkarnationsidén var en bÀrande faktor, dÀr en orientering kring begreppen erfarenhet, kunskap och insikt hade en avgörande betydelse för reinkarnationstanken, vilket Àven skapade en sammanlÀnkning av den materiella och immateriella vÀrlden. Dessa begrepp var centrala element i skapandet av den helhetssyn man har pÄ tillvaron..

Bakgrund och problemformulering: IFRS har medfört att företag globalt ska bli mer jÀmförbara, men Àr Àven ett principbaserat regelverk vilket innebÀr mÄnga subjektiva bedömningar hos företagen. Detta gÀller exempelvis val av vÀrderingsmetod och nyttjandeperioder för materiella anlÀggningstillgÄngar. Till skillnad mot immateriella- och finansiella anlÀggningstillgÄngar har inte sÄ mÄnga nyheter tillkommit för materiella anlÀggningstillgÄngar, men Àven om utvecklingen gÄtt mot att andra tillgÄngar Àn materiella tagit mer plats sÄ Àr fortfarande de materiella anlÀggningstillgÄngarna en stor del av mÄnga företags balansrÀkning och viktiga. Redovisningen av materiella anlÀggningstillgÄngar regleras av IAS 16, men det tillkommer ett antal standarder som mÄste tas hÀnsyn till dÄ exempelvis vÀrdering eller nedskrivning ska göras.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att se vilka likheter och skillnader som finns mellan ett antal svenska noterade företag inom tillverkningsindustrin gÀllande redovisning och vÀrdering av materiella anlÀggningstillgÄngar. Författarnas syfte Àr Àven att belysa mer praktiska frÄgor och problem som kan uppkomma inom omrÄdet, samt se hur balansrÀkningarna utvecklats frÄn förr till nu.

I den ha?r uppsatsen har vi underso?kt hur trottoarens materiella ut- formning pa?verkar uppkomsten av mellanrum. Mellanrum a?r ett ba?de tidsligt och rumsligt fenomen som kan uppsta? i ett dynamiskt publikt rum. Vi har observerat fyra trottoarer inom Malmo?s stadska?rna och under- so?kt hur materiella faktorer pa? och vid trottoaren pa?verkar vilka aktivite- ter som a?ger rum pa? platsen. Uppsatsens o?vergripande forskningsfra?ga a?r: Hur pa?verkar trottoa- rens materiella utformning uppkomsten av mellanrum? Under observationerna har vi underso?kt: Vilka materiella egen- skaper finns pa? trottoaren och hur pa?verkar de den territoriella komplexi- teten? samt Vilka omgivande faktorer ger upphov till en territoriell kom- plexitet pa? trottoaren? Syftet med uppsatsen a?r att lyfta fram trottoaren som ett viktigt pu- blikt rum da?r det ofo?rutsa?gbara kan ta plats. Ett av uppsatsens nyckelbegrepp a?r territoriell komplexitet [Ka?r- rholm 2004, 2012] da? chansen att mellanrum uppsta?r a?r som sto?rst pa? plat- ser med ho?g territoriell komplexitet. Va?ra teoretiska utga?ngspunkter utgo?rs av Mattias Ka?rrholms ter- ritorialitetsbegrepp [2004] och stabiliseringsprocesser [2012] samt Emma Nilssons diskussion kring materiell figur och rumskategorier [2010]. Kulturhistoriska sto?d har vi ha?mtat fra?n Anastasia Loukaitou- Sideris & Renia Ehrenfeucht [2009] som bland annat skildrar en va?xande privatisering och uto?kand kontroll av stadens publika rum. En slutsats a?r att mellanrum kan liknas vid territoriell taktik och app- ropriation som sker pa? en plats da?r anva?ndandet av platsen inte sto?ds av den territoriella strategin..

Denna studie syftar till att beskriva problematiken kring finansiering av nystartade tjÀnsteföretag som saknar sÀkerheter i form av materiella tillgÄngar. VÄra slutsatser Àr att samtliga respondenter anser att finansieringsproblematiken existerar och att detta yttrar sig genom att kreditbedömningar blir svÄra att genomföra nÀr företag saknar materiella tillgÄngar att stÀlla som sÀkerhet. TvÄ av de företag vi intervjuat har upplevt problem med finansieringsprocessen. De externa finansiÀrerna anser att problematiken frÀmst yttrar sig för forsknings- och utvecklingsföretag..

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svÄrt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte dÀrför en utredning Är 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lÀmnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetÀnkande, dÀr man i huvudsak föreslÄr att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förÀndringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan fÄ betydande konsekvenser. Vi har dÀrför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstÄ vid en frikoppling.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa faktorer som medverkar till att bistĂ„ sjuksköterskan i arbetet med efterlevandestöd. Åtta sjuksköterskor frĂ„n den palliativa enheten i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades genom en latent och manifest metod dĂ€r tre teman och elva subteman framkom. Teman som upp-stod var professionella faktorer, personliga faktorer och materiella faktorer. Sjuk-sköterskorna i studien har uppgivit att de hade de personliga egenskaper som be-hövdes för att leda grupper i efterlevandestöd.

VÀrderingsproblematik för materiella anlÀggningstillgÄngar har identifierats av författare och företag vilka har belyst avsaknaden av bÀttre vÀrderingsmöjligheter dÄ vi idag frÀmst anvÀnder oss av vÀrdering till anskaffningsvÀrde som. Problematiken grundar sig i att redovisningen inte helt avspeglar vÀrdet för företags materiella anlÀggningstillgÄngar vilket gör att jÀmförbarheten och trovÀrdigheten kan ifrÄgasÀttas. Syftet med studien Àr att undersöka olika tillÀmpningar av vÀrderingsmodeller som finns samt belysa varför företag vÀljer en viss vÀrderingsmodell. Metodiskt kommer den genomföras som en fallstudie. Detta dÄ uppsatsen bygger pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt för styrkandet av studiens verklighetsförankring.

BakgrundForskning belyser hur barn pÄverkas av olika faktorer dÄ det handlar om deras materiella status. De faktorer som har stor betydelse för barn Àr bland annat; vÀnner, massmedia, förÀldrar, pedagoger, reklam och den rÄdande norm som finns i samhÀllet. Alla dessa delar har en central och avgörande roll för barns lÀrande, önskningar och de val de gör för att efterstrÀva status.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan och förÀldrar till barn i förskolan uppfattar barns materiella status, i form av klÀder och leksaker. Vi Àr Àven intresserade av att undersöka om den materiella statusen kan pÄverka barns inkludering eller exkludering.FrÄgestÀllningar? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att barn efterstrÀvar status?? Vilken uppfattning har pedagoger och förÀldrar kring barns intresse för klÀder och leksaker?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar klÀder och leksaker barns status i barngruppen?? Vilka faktorer pÄverkar barn att vilja ha materiell status?3MetodStudien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr intervju anvÀnts som redskap, varav vi intervjuat Ätta pedagoger samt Ätta förÀldrar.ResultatVÄrt resultat visade att förÀldrar och pedagoger har en gemensam uppfattning om vad som var statushöjande och populÀrt bland barnen.